Avtal är kommunikation

Jon Kihlman, Inköp24:s krönikör, visar på vikten av att kommunicera för att undvika avtalstvister. Efterlikna inte lagtextens vaghet, utan var glasklar när du formulerar avtal.

1160191777.jpg

Många tvister i domstol och skiljenämnd handlar om avtalstolkning. Den ena parten anser sig ha levererat enligt avtalet och följaktligen vara berättigad till betalning, medan den andra parten anser att leveransen avviker från vad som har avtalats. Ofta behöver sådana tvister lösas genom att man tolkar avtalet.

Frågan som avgör tvistens utgång blir då: Vad säger avtalet egentligen? Många andra tvister handlar om lagtolkning. Frågan som avgör tvistens utgång blir då i stället: Vad säger lagen egentligen? Och ofta är det naturligtvis fråga om en kombination av de två: Säger avtalet något om detta? Om så inte är fallet, vad säger då lagen?

Att lagen behöver tolkas kan man ha överseende med. Den måste kunna tillämpas i så många olika situationer. Köplagen är tillämplig både vid ett köp av en liter mjölk och vid ett stort företagsförvärv. Lagen måste vara flexibel. Därför finns ordet skälig i olika variationer nästan 40 gånger i köplages 82 paragrafer. Ett avtal skall däremot ofta bara tillämpas i en enda situation. Det finns därför ingen anledning för dem som gör ett avtal att efterlikna köplagens lite vaga stil. De bör i stället sträva efter att uttrycka sig så exakt som möjligt.

Avtalstolkning går ut på att försöka finna ”parternas gemensamma avsikt vid avtalstillfället”. I en tvist är det ofta omöjligt, inte minst eftersom parterna – bokstavlig talat – går ed på att de hade olika avsikter. I praktiken blir avtalstolkningen en fråga om att fastställa ett ”normalinnehåll” för avtalet, ett innehåll som svarar mot vad en förnuftig person skulle ha uppfattat utifrån situationen vid avtalstillfället.

Och en sak är säker: Den förnuftiga personens uppfattning avviker alltid från den uppfattning som en av parterna säger sig ha haft. Med facit i hand skulle den parten ha gjort klokt i att säkerställa att avtalet var utformat på ett annat sätt. Vid avtalstillfället är naturligtvis problemet att parterna inte vet vem av dem som är förnuftig och vem som inte är det. Båda parter bör därför sträva efter att så långt det någonsin är möjligt eliminera utrymmet för avtalstolkning.

Avtal är bara kommunikation, med den lilla knorren att just avtalskommunikationen får rättsliga konsekvenser. Det är därför med avtal som med all annan kommunikation. Den som kommunicerar bra, får få konflikter. Den som kommunicerar dåligt, får många konflikter.

Alla avtalsrättsliga konflikter – från tidernas begynnelse – skulle ha kunnat undvikas om avtalsparterna bara hade kunnat förutse konflikthärden och i avtalet kommunicerat bättre kring den.  Avtalstvister är i princip alltid frukten av dålig kommunikation. Varje gång som ett avtal behöver tolkas, bör parterna betrakta det som ett misslyckande.