”Så definierar jag avtalsrätt”

Jon Kihlman, Inköp24:s nye krönikör, förklarar i sin andra krönika vad avtalsrätt egentligen är.

1160191777.jpg

Eftersom jag ska skriva en serie krönikor om avtalsrätt kan det vara lämpligt att klargöra vad avtalsrätt är. Problemet är att det inte finns någon enhetlig definition av vad termen betyder. En del jurister skiljer mellan avtalsrätt och köprätt. Många skiljer mellan allmän avtalsrätt och särskild eller speciell avtalsrätt. En del renläriga begränsar avtalsrätten till frågor som behandlas i avtalslagen. Ett problem med det är att avtalslagen – som egentligen heter Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område – som framgår redan av rubriken behandlar även andra rättshandlingar än avtal. Avtalsrätten borde därmed möjligen istället heta ”rättshandlingsrätten” men det blir ganska knöligt att säga.

En bättre term än avtalsrätt är egentligen obligationsrätt. Det härrör från latinets obligationes som kan översättas med åtaganden eller förpliktelser (jämför med engelskans obligations). Den är inte begränsad till värdepapperstypen obligationer även om namnet naturligtvis kommer från att utställaren av obligationen gör ett åtagande att betala. Om ett avtal bryts ned i sina aktiva beståndsdelar består det av en samling åtaganden från den ena parten och däremot svarande rättigheter för den andra.

Obligationsrätten, för termen finns i svensk rätt även om den mest används i mer akademiska sammanhang, är den del av juridiken som handlar om rättigheter och skyldigheter som en person kan skapa genom att företa rättshandlingar gentemot en annan.

Många avtal innehåller inte bara åtaganden som skapar rättigheter och skyldigheter utan också åtskilliga andra villkor. En del av dem gör nytta genom att skapa ordning i avtalsrelationen. I många fall gör sådana villkor ingen nytta i avtalet. Eftersom de ger sken av att tillföra nytta, varför skulle de annars finnas med, skapar de problem vid tillämpningen och tolkningen av avtalet. Sådana villkor, som i strikt mening inte är villkor, kan med gott samvete utelämnas.

Att det saknas en enhetlig definition av termen avtalsrätt skapar möjligheter. Det går att ge sin egen definition om den bara deklareras klart och tydligt. Det är med andra ord som med vilket avtal som helst – om det bara framgår vad man menar så är allt bra!

Så när jag talar om avtalsrätt menar jag obligationsrätt. Det enda skälet till att jag inte brukar använda termen obligationsrätt är att de flesta då inte skulle förstå vad jag menar, termen avtalsrätt är mer praktisk.

Krönikorna kommer framför allt att handla om den del av juridiken som behandlar rättigheter och skyldigheter som en person kan skapa genom att företa rättshandlingar gentemot, i första hand ingå avtal med, en annan.